DRÄPO slår till
Det var en halvtimme före vernissaget skulle börja i onsdags och Roland och jag höll på att sätta upp små nummer vid alla verken på utställningen så man ska kunna läsa i beskrivningen över de olika verken och hitta rätt. Då kliver en man och en kvinna i 65-årsåldern in i galleriet. Högt skriker kvinnan “Ta genast bort det där”, “Ta bort det nu, det är inte tillåtet att göra så där.” Vi fattar snabbt att det är slöjan på Sverigedräkten hon menar.
Designgalleriets Sara tar en första diskussion med dem och förklarar att det är en utställning och snart blir jag och Roland ombedda att prata med paret. De är väldigt upprörda båda två och verkar flera gånger vara på väg mot dockan för att rycka av slöjan. De hävdar att vi gör fel, att det är förbjudet och mellan raderna lyser främlingsfientligheten igenom. Man får inte blanda muslimskt och svenskt. Det är att blanda muslimsk religion med svensk kultur och det är inte tillåtet. Vi borde åka dit istället och sätta Sverigedräkter på deras religiösa dräkter.
Roland och jag håller oss lugna och tackar för att de kommit med sina åsikter och att de såklart får ha vilka åsikter de vill. Vi försöker förklara hur vi ser på dräkten att den behöver ett tillskott så att även muslimska kvinnor ska kunna använda den. Att de, liksom dem dräkten var menad för från början, är kvinnor utan en egen sockendräkt. Sverigedräkten skapades för drygt hundra år sedan för att göra det möjligt för industrialismens urbana kvinnor som inte hade en egen sockendräkt att bära folkdräkt. Dåtidens urbana kvinoor befann sig på många sätt i samma situation som dagens nya svenskar. Sen försökte vi också förklara att slöjan inte är religiös utan kulturell. Det funkade inte så bra. Det höttes med fingrar och stämningen var hotfull. Vi fick senare höra av Anna som jobbat på Skansen att vi mött DRÄPO, dräktpolisen. Och det finns många dräktpoliser där ute.
